<body><script type="text/javascript"> function setAttributeOnload(object, attribute, val) { if(window.addEventListener) { window.addEventListener('load', function(){ object[attribute] = val; }, false); } else { window.attachEvent('onload', function(){ object[attribute] = val; }); } } </script> <div id="navbar-iframe-container"></div> <script type="text/javascript" src="https://apis.google.com/js/platform.js"></script> <script type="text/javascript"> gapi.load("gapi.iframes:gapi.iframes.style.bubble", function() { if (gapi.iframes && gapi.iframes.getContext) { gapi.iframes.getContext().openChild({ url: 'https://www.blogger.com/navbar.g?targetBlogID\x3d5160691814388452265\x26blogName\x3dSweets!\x26publishMode\x3dPUBLISH_MODE_BLOGSPOT\x26navbarType\x3dBLACK\x26layoutType\x3dCLASSIC\x26searchRoot\x3dhttps://ainforever.blogspot.com/search\x26blogLocale\x3den_US\x26v\x3d2\x26homepageUrl\x3dhttp://ainforever.blogspot.com/\x26vt\x3d9166459224719963688', where: document.getElementById("navbar-iframe-container"), id: "navbar-iframe" }); } }); </script> <body bgcolor="black"> skin by aMIDala anastAsiaNA



Thursday, April 30, 2009

aku masih menunggu...menunggu akan kepastian.. kepastian yang semakin menjauh..
aku masih mencari.......mencari akan kebenaran.....kebenaran yang semakin kabur...
aku masih tidak mengerti mengapa pelbagai kebetulan harus berlaku...
kebetulan yang menyenangkan tidak memberi masalah namun kebetulan yang menyakitkan..
aku ingin terus lari..
dan terus lenyap..

Another entry @ 8:03 AM



Sunday, April 26, 2009

I kept thinking to myself. Do I have to hate or forget him? or, do I have to ignore this irritable feeling? I kept listening to my heart more than my mind. I chose to believe the beautiful lie rather than the ugly truth. But, do I feel the same satisfaction that I will get if I believe the ugly truth? Or, do I keep losing my composure as it passed? Will my heart be able to sustain the pain? Or, it keeps bleeding? I need to win the game but it's never as easy as it seems to be. People just love to stereotype. I guess, love is not as beautiful as it claims to be. Do I even believe in love? I can't possibly want to be in something that I have zero faith in.
It's nobody's fault.

It's because i chose to...

Another entry @ 2:03 AM



Friday, April 24, 2009

Why am i too soft hearted?
- because i love you too much.
Why do i crush too easily?
- because i can't trust my own heart.
Why do i believe readily?
- because i am naive.
Why do i use my feelings more as compared to my head?
- because i am compassionate.
Why does 'love' cloud my judgement for the truth?
- because i am blind.
Why am i the one getting hurt?
- because i am foolish.
Why do i always sink deeper when i thought that i have forgotten?
- because i always remember.
Why do i keep seeing people that I hate?
- because i have to learn to be stronger.
Why do I have to be reminded of the past?
- because i never ever will be able to forget.
Why does my heart still ache?
- because i still love you..

Another entry @ 9:47 PM



Monday, April 20, 2009

It was the first day of school and I was super duper excited for it. LOLS! Anyway, it was SCIENCE today..I came to school early and I was the FIRST to arrive in class. Well, class started pretty hushed down a little however as it goes on, guess what?! IT WAS SUPER FUN!!!
We studied about BLOOD today. There were many new terms that I haven't know yet. There were too many to tell anyway. We presented our slides and I think we did a little better than I thought it would be. The FACILITATOR was fun also! LOLS! Anyway, that's about it! I will update soon.

Another entry @ 5:06 PM



Tuesday, April 14, 2009

Aku tidak mengerti mengapa aku harus mengingatinya lagi walaupun telah banyak yang aku lakukan untuk melupakannya? Aku benci dengan keadaan yang menyukarkan aku untuk melupakan kepedihan yang telah meranapkan segala harapanku untuk mempercayai kewujudannya. Aku akur dengan ketentuan-NYA namun aku hanya berharap agar aku dapat melupakan segalanya biarpun parut luka masih bersisa lagi.
Aku cemburu dengan kebahagiaan orang. Alangkah indahnya kalau aku tidak pernah peduli dengan segala yang berlaku dan tidak menyerah dengan emosi yang tidak dapat kukawal. Kadangkala perasaan ini yang aku alami ini bagaikan satu mimpi atau lebih tepat lagi sebuah persinggahan. Begitu pantas sekali perasaan itu hadir dan pergi. Biarlah! Hanya aku sahaja yang boleh mengerti perasaan yang hadir dan pergi.
Aku marah dengan diriku sendiri kerana terlampau mengikut perasaan. Lelaki tak akan pernah menyukaiku. Mereka hanya berbohong. Aku sudah muak. Muak dengan segalanya. Benci ! jangan pernah hadir di dalam perasaanku lagi.Kalau segalanya semudah yang kusangkakan, pasti aku sudah melupakannya.
Aku
benci! Benci! Benci! Aku sendiri tidak ingin tahu berapa lama lagi aku harus menahan perasaan yang tak menentu ini.

Another entry @ 5:44 AM



Sunday, April 12, 2009

Aku rimas. Rimas dengan segalanya yang berkaitan dengannya. Aku benci. Benci sekali dengannya kerana aku mempercayai. Mempercayai segala kedustaan yang diungkap. Dia mampu menipu tanpa berfikir seakan ia sudah sebati dengan dirinya.
Aku benci dengan segalanya yang berkaitan dengannya. Dia telah meranapkan secebis kepercayaan yang aku ada tentang lelaki. Dia telah menghancurkan hatiku tanpa belas kasihan. Aku terpaksa merawat hati yang terluka. Saat lukaku berhenti berdarah, dia kembali dan melukakanku kembali.

Terima kasih kerana telah melukakan aku.
Terima kasih kerana telah membiarkan aku seorang diri untuk merawat luka ini.
Terima kasih kerana telah meranapkan kepercayaanku tentang lelaki.
Terima kasih kerana telah buatku serik untuk mengenali lelaki.

Another entry @ 10:43 PM